Jag är helt i chocktillstånd. Det jag varit med om idag var så sinnes sjukt! För det första så tänkte jag "tur att jag åker bybana och inte buss eftersom det inte finns något som kan få bybanen att vara inställd" när jag gick från jobb nr 1 till bybanen, för att jag hade bråttom till jobb nr 2. När jag kommer fram till bybanestationen står där cirka 20 pers och det står att det är 00 minuter kvar tills bybanen ska komma, men under står det "ur funktion pga olycka". Jag ringer Julia och frågar hur fan jag ska ta mig till jobbet, då säger hon att det finns en buss vid Rema 1000 som går direkt till Åsane, så dit går jag. En kille talar om för mig att bussen skulle varit där för 5 minuter sedan, så det är bara att vänta. Men eftersom det tydligen skett en stor olycka så var det trafikstockning och nästan inget fordon kunde komma någonstans. Men så efter kanske 30-40 minuter kommer då bussen. Det är helt fullt, men jag ser ett ledigt säte som jag springer till. Bredvid mig sitter en norsk jente. Jag ringer min chef och säger att jag är på väg, och precis därefter gör tjejen likadant. Då säger jag lite stressad "Är du också påväg till jobb ute i Åsane?" och så började vi snacka. Under samtalet så tänker jag på att det gör ont i min arm för att jag slog i den på jobbet, men kopplar bort det. Vi kommer fram till sentret och jag springer iväg till jobbet.

När jag slutat jobbet och står och väntar på bussen så kommer det en buss som ställer sig på min hållplats men jag kände igen numret så jag frågar chauffören om bussen går till byn och det gjorde den. Helt slut efter min långa arbetsdag tar jag bara sikte på en ledig plats och sätter mig där, bredvid en tjej, trots att det fanns flera lediga säten i bussen. Så hör jag bara "Gick det bra på jobbet?" och tittar bredvid mig, då visade det sig att det var tjejen sedan bussen innan! Vi hinner dösnacka lite innan antonia ringer, och vi snackar en stund. När jag sedan lägger på säger hon: "Kan jag bara fråga dig en sak?" Yes. "Har du ont i din högra arm?" Jag bara ".....emn, ja lite." Då började hon snacka om att hon var kristen och att hon hade fått ett tecken från Gud om att jag hade ont i min högra arm. Detta är lite suddigt och låter löjligt, men hon berättar att Gud sa till henne att hon skulle fråga mig och att hon hade svarat "nej det vågar jag inte" och då hade han sagt "om ni hamnar på samma buss ikväll, och hon sätter sig bredvid dig igen så måste du fråga." "Så jag var bara tvungen att fråga! Är det okej om jag healer dig? Gud vill det". Jag bara "okej.." Haha, heeeeeeeeeeeeeelt sjukt läskigt...